ja jag är visserliggen det som rubriken säger men jag kan ändå inte smälta det.
Det jag skriver om är att jag har vart i kontakt med SU, precis som överenskommet med dem innan sommaren.
Men nu fick jag en information som vi inte har något minne om att vi fått tidigare och som blev lite av en spark på knäna.
Vi har tydligen varit blåögda och blonda och trott att den kö som vi nu står i på ca 1,5 år, var kö till själva äggdonationen, alltså till själva ägginsättningen. NEJ så var det absolut inte, utan den kö vi står i nu är kön till själva äggdonationsteamet. När vi väl är framme där om ca 1 år, så kommer vi träffa BM, kurator och läkare, när det är klart och allt är OK så ska vi matchas med lämplig donator.
Ja det var en chock, ja eller inte chock utan mer en rejäl kalldusch, vi var så inställda på att till nästa höst/vinter var vi igång med att försöka nå vår dröm om att få bli föräldrar.......
Sedan uppstod det en annan sak som oxå fick oss i gungning. Vi visste ju sedan tidigare att vi skulle lämna ett nytt spermieprov. Men nu fick jag prata med en annan BM än den tidigare jag pratat med. Denna barnmorska menade på att detta spermieprov som vi ska lämna inte får vara dåligt för då kan de inte hjälpa oss. Men stammade jag fram, det var väl inget dåligt vi hade lämnat sist, det var ju bara det att vårt hemsjukhus hade gjort en annorlunda analys än den som ni gör på SU, eller? - Ok var det så svarade hon då....
Ja nu har vi hur mycket tankar och funderingar i huvet som helst.
Men det jobbigaste just nu är dels kommer spermieprovet som ska lämnas den 1/10 vara tillräckligt bra. Sedan hur långt tid kommer hela denna procedur ta??
Tack och hej för denna gång!
söndag 2 september 2012
tisdag 14 augusti 2012
Händer inte så mycket men ändå händer det massor.
Ja, ni som tittar in här emellanåt vet att jag inte är något direkt flitig bloggare....
Denna sommaren har flugit iväg. Vi hade båda tidig semester och hade bestämt att vi inte skulle planera in en massa saker, utan det enda vi planerade in var en minisemester till Göteborg.
Sedan hade vi besök 1 vecka av en god kompis och hennes 14-åriga son. En underbar tonårsgrabb som verkligen är tonåringen.
Nu är det snart slut på mitt 4-veckors sommarvik, det har vart tuffa 4 veckor. Inte så mycket med själva arbetsuppgifterna utan mer att jag ständigt är koncentrerad och rädd att missa någon viktig information. Vet inte om jag nämnt det tidigare men jag är undersköterska och jobbar inom hemvård.
Jag hade oxå drygt 2 månaders uppehåll från min terapeut som dels hade sin semester men innan dess hade hon massa möten på våra tider. Det var två månader som jag ägnade mycket åt att reflektera och upptäcka massa nya aha-upplevelser.
Nu har terapin vart igång i drygt 5 veckor, har vart hos henne idag. Hon är grym men jätteduktig. Frågar en del tuffa saker men får mig att känna mig lugn samtidigt och jag vågar efter drygt 26 år öppna mig, vågar sätta ord på flashisar utan att skämmas eller känna äckel.
Planen innan sommaren var att vi så smått skulle starta upp med alla förberedelser inför vår äggdonation nu i augusti. Ska ringa Gbg nu på torsdag och höra hur hösten ser ut, vi vet ju att själva IVF-försöket tidigast sker nästa vår, om det nu inte sker något magiskt och det helt plötsligt finns massa pengar och massa donatorer.... vilket är föga troligt.... Men jag tänkte jag skulle höra med dem om vi kan samköra våra olika saker hos dem, så vi inte behöver åka ner så ofta. Nu är det inte så att vi tycker det är jobbigt att behöva åka ner till Gbg. Men nu den 24/8 ska min svärmor göra en stor ben och fotoperation, och då behöver de all hjälp de kan få med både hund och annan hjälp. Min svärmor fick stroke för 8 år sen och har sedan dess en viss förlamad vänstersida och det är just den sidas ben och fot hon ska operera. I och med hennes förlamning kan hon ju inte använda kryckor utan kommer få rullstol..... Men vi får höra vad de säger, vill de att vi tar var sak för sig så gör vi det.
Nepp nu ska jag ta en dusch och sedan blir det sängen, börjar jobba 7.30 imorgon, som tur var en korttur så jag slutar 12.30
Denna sommaren har flugit iväg. Vi hade båda tidig semester och hade bestämt att vi inte skulle planera in en massa saker, utan det enda vi planerade in var en minisemester till Göteborg.
Sedan hade vi besök 1 vecka av en god kompis och hennes 14-åriga son. En underbar tonårsgrabb som verkligen är tonåringen.
Nu är det snart slut på mitt 4-veckors sommarvik, det har vart tuffa 4 veckor. Inte så mycket med själva arbetsuppgifterna utan mer att jag ständigt är koncentrerad och rädd att missa någon viktig information. Vet inte om jag nämnt det tidigare men jag är undersköterska och jobbar inom hemvård.
Jag hade oxå drygt 2 månaders uppehåll från min terapeut som dels hade sin semester men innan dess hade hon massa möten på våra tider. Det var två månader som jag ägnade mycket åt att reflektera och upptäcka massa nya aha-upplevelser.
Nu har terapin vart igång i drygt 5 veckor, har vart hos henne idag. Hon är grym men jätteduktig. Frågar en del tuffa saker men får mig att känna mig lugn samtidigt och jag vågar efter drygt 26 år öppna mig, vågar sätta ord på flashisar utan att skämmas eller känna äckel.
Planen innan sommaren var att vi så smått skulle starta upp med alla förberedelser inför vår äggdonation nu i augusti. Ska ringa Gbg nu på torsdag och höra hur hösten ser ut, vi vet ju att själva IVF-försöket tidigast sker nästa vår, om det nu inte sker något magiskt och det helt plötsligt finns massa pengar och massa donatorer.... vilket är föga troligt.... Men jag tänkte jag skulle höra med dem om vi kan samköra våra olika saker hos dem, så vi inte behöver åka ner så ofta. Nu är det inte så att vi tycker det är jobbigt att behöva åka ner till Gbg. Men nu den 24/8 ska min svärmor göra en stor ben och fotoperation, och då behöver de all hjälp de kan få med både hund och annan hjälp. Min svärmor fick stroke för 8 år sen och har sedan dess en viss förlamad vänstersida och det är just den sidas ben och fot hon ska operera. I och med hennes förlamning kan hon ju inte använda kryckor utan kommer få rullstol..... Men vi får höra vad de säger, vill de att vi tar var sak för sig så gör vi det.
Nepp nu ska jag ta en dusch och sedan blir det sängen, börjar jobba 7.30 imorgon, som tur var en korttur så jag slutar 12.30
fredag 20 juli 2012
Vilken utredning görs inför äggdonation?
Donatorn utreds i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar med blodprover för infektionsscreening avseende HIV, HTLV 1 och 2, hepatit B, hepatit C och syfilis. De första testerna måste göras minst 6 månader innan donationen äger rum. Vidare görs en medicinsk genomgång av sjukhistoria och en gynekologisk undersökning. Donatorn bör helst vara helt gynekologiskt frisk och ha ganska regelbundna menstruationer, samt inte vara för kraftigt överviktig (BMI <35) för att minska hennes risker vid behandlingen. Såväl kopparspiral som hormonspiral utgör inget problem vid donation och kan sitta kvar under hela behandlingen.
Vidare noteras hudfärg, ögonfärg, hårfärg, längd och vikt på donatorn. Det är tillåtet att göra en matchning till den mottagande kvinnan avseende dessa utseendeparametrar inför behandlingen.
Det är viktigt att donatorn har blivit informerad om de juridiska regler som gäller och att hon känner att beslutet att bli donator fattats efter moget övervägande, så att hon inte på sikt riskerar att ångra sitt beslut. Samtal med läkare, barnmorska och kurator ingår därför alltid i utredningen.
Vidare noteras hudfärg, ögonfärg, hårfärg, längd och vikt på donatorn. Det är tillåtet att göra en matchning till den mottagande kvinnan avseende dessa utseendeparametrar inför behandlingen.
Det är viktigt att donatorn har blivit informerad om de juridiska regler som gäller och att hon känner att beslutet att bli donator fattats efter moget övervägande, så att hon inte på sikt riskerar att ångra sitt beslut. Samtal med läkare, barnmorska och kurator ingår därför alltid i utredningen.
Vem kan donera ägg
VEM KAN DONERA ÄGG?
Friska kvinnor mellan 18 och 35 år som inte har några kända ärftliga sjukdomar och helst har egna barn. Närstående donator, som syster eller väninna, kan undantagsvis förekomma. Många gånger görs då s.k korsdonation, d.v.s. den egna donatorn ger ägg till en annan kvinna och mottagaren får i sin tur ägg från den kvinnans medföra donator. Donatorn får underteckna ett samtycke till att hennes ägg används för donation. Detta dokument är framtaget av Socialstyrelsen.
Friska kvinnor mellan 18 och 35 år som inte har några kända ärftliga sjukdomar och helst har egna barn. Närstående donator, som syster eller väninna, kan undantagsvis förekomma. Många gånger görs då s.k korsdonation, d.v.s. den egna donatorn ger ägg till en annan kvinna och mottagaren får i sin tur ägg från den kvinnans medföra donator. Donatorn får underteckna ett samtycke till att hennes ägg används för donation. Detta dokument är framtaget av Socialstyrelsen.
Fortsättning på info om äggdonation
Återigen ett bra tag sedan sist....
Men nu har jag kommit igång och jobba, så tiden räcker inte till elle rjo den finns väl där om jag skulle vilja men det är roligare att läsa andras. :-)
Men tänkte återuppta att skriva lite om äggdonation
För att par ska kunna få ägg donerade, krävs det ju att det finns kvinnor som kan tänka sig att ställa upp att donera.
Men nu har jag kommit igång och jobba, så tiden räcker inte till elle rjo den finns väl där om jag skulle vilja men det är roligare att läsa andras. :-)
Men tänkte återuppta att skriva lite om äggdonation
För att par ska kunna få ägg donerade, krävs det ju att det finns kvinnor som kan tänka sig att ställa upp att donera.
fredag 22 juni 2012
Midsommartankar
..... Har insett att jag inte direkt är någon flitig bloggare....
Just nu är jag lite "over place" son Prins Daniel beskrev det när hans lilla Estelle hade kommit till världen. Har precis vart inne på en annan blogg. Ett par som i över 2 år har väntat på sitt barnbesked, nu har de äntligen fått det, nu kan de åka och hämta hem sitt lilla barn.
En annan blogg som jag minst en gång om dagen är inne och läser på är nu i vecka 19, dom väntar tvillingar och har precis fått reda på att det ena könet är en tjej.
Midsommarafton igår firade vi lugnt här hemma med några goa vänner.
Våra underbara kattjejer förser oss dagligen med föda, ibland är de döda, andra gånger som tidigt i morse var det en levande. Denna gången var den inte skadad så jag kunde fånga in den och återföra den till dess naturliga miljö, skogen.
Samtidigt mitt i allt detta. Fick jag helt oväntat ett sms från min pappa, som önskade oss glad midsommar. Ja för de flesta skulle detta vara mer konstigt att inte få det, men för mig är det helt oväntat men en sån underbar känsla som inte går att beskriva.
Samtidigt så har vi kommit in i någon slags nedräkningsfas. Typ att nästa midsommar kanske vi vet ett datum för ägginsättning eller nästa midsommar kanske vi har ett ägg insatt......... samtidigt som jag någonstans intalar mig att det kan vara ett "farligt" sätt att tänka......
Vill inte tänka på vad som händer om våra tre "gratis" försök inte lyckas. Jag vet att det kan bli så, jag vet att det kan lyckas. Jag vet att jag borde lägga energi och kraft på annat......
Vi är klara för stödfamilj/familjehem. Det är ingen ersättning för vår egen barnlöshet, även om vi skulle få eget/egna barn så kommer vi att öppna vårt hem för detta. Det finns så många barn/ungdomar i vårt land som far illa i sin egna hem. Jag var ett sådant barn. Därför när jag för ett tag sedan gjorde upp med mitt förflutna och har blivit "hel" så var det ganska naturligt och självklart för oss att ta detta beslut. Det var aktuellt för ett tag sedan med en tjej på 2 år, men det hela blev avblåst pga av andra omständigheter som vi inte rådde på.
Samtidigt då bestämde vi oss för att avvakta när det ändå inte blev något, för att lägga helt lägga fokus på våra kommande behandlingar.
Imorgon är det ett år sen jag och min man sa JA till varandra i kyrkan. Ett år som har gått i rasande fart. Nu har vi ju vart ihop i drygt 4 år och levt sammanboende i drygt 3 1/2 år, men det är ändå något speciellt att vara gift. Att ha lovat inför Gud och församlingen och inför varandra att vi ska älska varandra i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt.
Till sist på detta konstiga blogginlägg. Lev för dagen för om morgondagen vet du inget om, njut av stunden och tillåt känslorna komma, älska dig själv och le åt svårigheterna. Njut av andras glädje.
Just nu är jag lite "over place" son Prins Daniel beskrev det när hans lilla Estelle hade kommit till världen. Har precis vart inne på en annan blogg. Ett par som i över 2 år har väntat på sitt barnbesked, nu har de äntligen fått det, nu kan de åka och hämta hem sitt lilla barn.
En annan blogg som jag minst en gång om dagen är inne och läser på är nu i vecka 19, dom väntar tvillingar och har precis fått reda på att det ena könet är en tjej.
Midsommarafton igår firade vi lugnt här hemma med några goa vänner.
Våra underbara kattjejer förser oss dagligen med föda, ibland är de döda, andra gånger som tidigt i morse var det en levande. Denna gången var den inte skadad så jag kunde fånga in den och återföra den till dess naturliga miljö, skogen.
Samtidigt mitt i allt detta. Fick jag helt oväntat ett sms från min pappa, som önskade oss glad midsommar. Ja för de flesta skulle detta vara mer konstigt att inte få det, men för mig är det helt oväntat men en sån underbar känsla som inte går att beskriva.
Samtidigt så har vi kommit in i någon slags nedräkningsfas. Typ att nästa midsommar kanske vi vet ett datum för ägginsättning eller nästa midsommar kanske vi har ett ägg insatt......... samtidigt som jag någonstans intalar mig att det kan vara ett "farligt" sätt att tänka......
Vill inte tänka på vad som händer om våra tre "gratis" försök inte lyckas. Jag vet att det kan bli så, jag vet att det kan lyckas. Jag vet att jag borde lägga energi och kraft på annat......
Vi är klara för stödfamilj/familjehem. Det är ingen ersättning för vår egen barnlöshet, även om vi skulle få eget/egna barn så kommer vi att öppna vårt hem för detta. Det finns så många barn/ungdomar i vårt land som far illa i sin egna hem. Jag var ett sådant barn. Därför när jag för ett tag sedan gjorde upp med mitt förflutna och har blivit "hel" så var det ganska naturligt och självklart för oss att ta detta beslut. Det var aktuellt för ett tag sedan med en tjej på 2 år, men det hela blev avblåst pga av andra omständigheter som vi inte rådde på.
Samtidigt då bestämde vi oss för att avvakta när det ändå inte blev något, för att lägga helt lägga fokus på våra kommande behandlingar.
Imorgon är det ett år sen jag och min man sa JA till varandra i kyrkan. Ett år som har gått i rasande fart. Nu har vi ju vart ihop i drygt 4 år och levt sammanboende i drygt 3 1/2 år, men det är ändå något speciellt att vara gift. Att ha lovat inför Gud och församlingen och inför varandra att vi ska älska varandra i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt.
Till sist på detta konstiga blogginlägg. Lev för dagen för om morgondagen vet du inget om, njut av stunden och tillåt känslorna komma, älska dig själv och le åt svårigheterna. Njut av andras glädje.
lördag 2 juni 2012
Vilka par behandlas med äggdonation
Fick ett brev häromdagen på posten från SU, jag ringde dit ner och bad dem skicka lite info om äggdonation, då vi har fått många frågor från vår närhet. Det är liksom lättare att kunna ge dem lite papper att läsa.
Tänkte dela med mig lite av den informationen här på bloggen.
Först ut är avsnittet:
Vilka par behandlas med äggdonation
De par som erhåller äggdonation är par som inte har någon annan behandlingsmöjlighet. Det kan vara avsaknad av äggstocksfunktion p.g.a för tidig menopaus ( före 40 års ålder), genetiska orsaker ( t.ex. Turners syndrom) eller tidigare cellgiftsbehandling eller strålning p-g-a cancer eller annan sjukdom. Vissa kvinnor har av olika skäl fått äggstockarna bortopererade. En liten grupp äggdonationspatienter utgörs av par där kvinnan är bärare av ärftlig sjukdom. Det är i Sverige inte tillåtet att använda äggdonation då orsaken är naturligt åldrande hos kvinnan.
-----------
I vårt fall får vi behandlingen i och med att jag har blivit behandlad med cellgifter samt strålning. Jag hade ju cancer när jag var 22 år och blev då behandlad dels med strålning i området kring höger ljumske och även cellgiftsbehandlingar.
Tänkte dela med mig lite av den informationen här på bloggen.
Först ut är avsnittet:
Vilka par behandlas med äggdonation
De par som erhåller äggdonation är par som inte har någon annan behandlingsmöjlighet. Det kan vara avsaknad av äggstocksfunktion p.g.a för tidig menopaus ( före 40 års ålder), genetiska orsaker ( t.ex. Turners syndrom) eller tidigare cellgiftsbehandling eller strålning p-g-a cancer eller annan sjukdom. Vissa kvinnor har av olika skäl fått äggstockarna bortopererade. En liten grupp äggdonationspatienter utgörs av par där kvinnan är bärare av ärftlig sjukdom. Det är i Sverige inte tillåtet att använda äggdonation då orsaken är naturligt åldrande hos kvinnan.
-----------
I vårt fall får vi behandlingen i och med att jag har blivit behandlad med cellgifter samt strålning. Jag hade ju cancer när jag var 22 år och blev då behandlad dels med strålning i området kring höger ljumske och även cellgiftsbehandlingar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)