Ultraljud på specialist-MVC, vecka 19 (18+2)

Idag var det så dags att åter få se vår lilla parvel.....

Himmel vad hon har växt... idag var hon 19 cm, två fötter, två ben, två armar, två händer..... ja hon blev studerad från knopp till tå, allt så jättebra ut, hjärtat med sina fyra kammare slog fint, lever, urinblåsa etc såg ut som det skulle..... Däremot kunde hon inte se någon snopp.... så vi fortsätter att säga att det är en hon....

Nästa ultraljud som kommer vara ett tillväxtultraljud kommer ske i vecka 27/28 och sedan ett till i vecka 32....

Det kan dröja ett tag innan jag får känna lite sparkar då henne moderkaka ligger framför, hon leker kurragömma, men jisses vilket gympa pass hon visade oss idag på ultraljudet..... Det är helt magiskt, den 6/12 var hon endast ett pyttelitet riskorn, idag drygt 17 veckor senare 19 cm lång....

Så vår lilla tjej mår jättebra och växer som hon ska...


Med mig är det ok, blev i måndags sjukskriven och kommer så vara fram till förlossningen, då jag sedan tidigare är kostbehandlad diabetiker så går jag numera på kontroller varannan vecka på diabetesmottagningen och kommer med största sannolikhet att få börja med insulin igen... hade det för x antal år sedan.... Då min arbetssituation just nu är mycket påfrestande mentalt och innebär även en hel del stress och tunga lyft, så blev jag sjukskriven för att kunna fokusera på mig själv, mitt mående och att vi båda ska må bra....

Nästa besök på MVC är den 14/4 därefter kommer jag gå där varannan vecka, så jag kommer gå på kontroller varje vecka, så en bättre övervakad graviditet går nog knappast att få....

Inskrivning på MVC

Då var dagen här när vi äntligen skulle skrivas in på MVC. Det hela började ju bra när BM ringde 10.15 och undrade var vi var... Häum... Kl 13 har vi fått som tid.... Vi fick ny tid 14.30.

Väl där fick vi träffa en äldre BM men helt underbar, hon berättade att hon hade gått i pension men nu var tillbaka igen och jobbade en-två dagar i veckan...

Sedan berättade hon helt öppet att hon hade ingen erfarenhet av par med vår historia som gjort äggdonation , men att vi tillsammans ska fixa detta. Detta gjorde att vi fick förtroende direkt för henne, öppen och ärlig...

Vi fick berätta lite om vår historia som ofrivilliga barnlösa.. Sedan blev det inskrivning, namn, arbete, sjukdomar.....

Sedan berättade hon att vi kommer att vara både kopplade till vanliga MVC och specialistMVC. Hon berättade lite kort hur vårt upplägg skulle se med kontakt hos henne. From vecka 20 kommer jag gå på kontroll hos henne varannan vecka. Med tanke på att hon inte jobbar heltid så har de diskuterat att vi ska knytas till ytterligare en BM. Vi kommer även göra alla undersökningar på specialistMVC på vårt hemsjukhus. Jag ska dessutom ringa dem imorgon och boka tid för inskrivning där.

Då vår graviditet tillhör en riskgraviditet, jag löper större risk för bla, graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning, kejsarsnittspatient, permaturförlossning... Så trodde hon att jag med största sannolikhet kommer vara sjukskriven den större delen av slutet av graviditeten, då jag även har en diabetes.

Mycket information och tid bokade för fosterdiagnostiskt ultraljudsundersökning , den kommer ske den 30/3. Sedan har vi ny tid till BM den 14/4...

Så nu är vår graviditetsresa i rullning....

Rapport från återbesöket

Några dagar har gått sedan vårt återbesök i tisdags på sahlgrenska, men nu kommer en liten rapport.

Vi skulle ha träffat vårt behandlande läkare Ann Thurin Kjellberg, men hon hade fått förhiner och vi fick träffa en ny stjärna Antonia tror jag hon hette.

Det blev ett VUL, och en underbar bild, enligt mannen ligger hon med knutna händer och ler....

Allt såg jättebra, men vilken skillnad ifrån förra träffen, nu var hion nästan 6 cm och 6 veckor tidigare bara 1,3 cm......

Vi blev nu utskrivna från reproduktionsmedicin. 

Vi har fått lite olika bud, nu varje gång vi vart där hurvida vi ska höra till vanliga MVC eller specialist MVC. Men jag har nu bokat tid för inskrivning på MVC den 4/3, enligt Sandra BM ska de ha ett pm hur de ska ta hand om oss... ska bli spännande och se hur det slutar...

Vecka 12 (11+3)

här rullar det på, dagarna går....

Lite rapport vad som hänt:

- mitt underbara berg och dalhumör har minskat och nu slipper vi mina utbrott....

- illamående, yrsel har i stort sett försvunnit

- tröttheten är mindre men numera vaknar jag 1-2 gånger per natt och är kissnödig och sen har jag svårt att somna om, speciellt när jag vaknar andra gången vid 3-tiden..

- mitt Skalman liv är över, dvs numera har jag inget mobillarm som påminner mig flera gånger om dagen att det är medicindags...

Nästa vecka den 17/2 ska vi på nytt besök på Sahlgrenska och ska då träffa vår underbara läkare som följt oss genom denna resa...


När det gäller jobbfronten, så håller jag nu på att skolas in på ny arbetsplats. Kommer bli väldigt annorlunda, blir hos en kvinna med ALS sedan 8 år.... Kommer fortsätta arbeta nattetid, men det kommer bli tuffare än innan, vändningar , massage, mm men ska bli spännande... Går allt som det ska är min tanke att jobba Maj ut för att sedan ha semester och därefter gå på gravidpenning.... Men vi får se, mycket kan hända under vägens gång...

Vecka ???

Alltså jag fattar inte det hur man räknar veckor, men enligt en gravid app skulle vi vara i vecka 10 (9+1)...

Mannen min har precis poppat pop corn och resultatet blev att vi nu sitter i varsitt rum, altandörren öppen på vid gavel och jag illamående...

Idag har det vart en tuff dag på många olika sätt.....

- vi bråkar mer och mer... Eller så beror det på att jag är mer känslig...

- igår fick jag ett besked från jobbet, att våran brukare hade somnat in... De hade haft en minnesstund igår kväll men jag och en annan kollega var på hockey och kunde inte vara med... Men på onsdag kommer vi ha ett nytt möte dör vi oxå skulle få lite information om vad som händer oss, vi är en arbetsgrupp på 14 st assistenter...

Det är flera i min närhet som nu har blivit änglar... Alldeles för tidigt...

Så med ens blev framtiden lite oviss, nu är jag fast anställd inom kommunen, så det är ju bra.... Men jag hade planerat att gå hem på semester och grav-penning i juni, så det gäller 4 månader jobb och sen föräldraledig... Hoppas inte detta faktum ändrar nåt... Nu vet ju inte chefen om att jag är gravid, hon vet att vi skulle göra ivf-behandling då jag har vart sjukskriven och det stod med på läkarintyget...

Första träffen med våran Ronja...

Ja nu vet vi ju inte vad det kommer bli för kön, men vi skämtar om det härhemma.... Min man är väldigt noga med att alla ska få ha de kläderna de vill ha och vilja färger man vill ha...

När jag då kontrade, så om vi får en pojk och när du frågar honom om han vill ha klänning på sig till dagis och han svarar ja så tycker du att det är ok frågade ja. -Absolut svarade han....

Så för barnets skull så vill jag ha en tjej så att vår pojk slipper bli retad för att hand pappa klä honom i klänning... Ta nu detta med ett nya salt och massa kärlek och humor...

Iallafall, vi fick träffa läkaren som var den som började med IVF på Sahlgrenska, BM förklarade att han var pensionär men att han tyckte detta jobb var så intressant och roligt att han jobbade emellanåt...

Ronja var nu ca 13 mm och hade ett hjärta som tickade på jättefint.

Nästa träffa med Ronja kommer bli den 17/2 då vi ska på sista besöket på reproduktion. Då får vi träffa Ann vår läkare som vi har träffats oftast... 

Imorgon är det dags att få en första bekantskap

Imorgon är det då dags för att gör VUL, och få en första bekantskap med vårt lilla knytte... Både roligt men otroligt nervöst...

Vi kommer först träffa läkaren och efter de blir det samtal med någon av donationsbarnmorskorna och läge att ställa alla frågor vi har:

Vad händer nu? MVC eller specialistMVC?

När kan vi andas ut att det har tagit sig?

Vad gäller, vad kan jag göra, vad ska undvikas?

Syskonförsök, vad gäller 40-årsgräns eller vad gäller

Blod och DNA från vem?

Kan vi återkomma om vi har ev fler frågor