Rappportering av dagens besök....

... japp efter nästan 2 -års kö, så var vi äntligen där. dagen då vi skulle på bedömningsmöte med läkare, Barnmorska, Kurator,,,,,

Vi fick träffa den läkare som kommer bli "vår" huvudansvarige läkare under denna process... En jättemysig läkare som vi båda fick stort förtroende för.

Vi pratade lite om själva äggdonation, sedan gick vi igenom några papper med lite allmänna hälsofrågor....

Därefter gjordes ett VUL (vaginalt ultraljud), för att kolla slemhinnor och livmoderns tjocklek??

Sedan pratade vi lite till hur allt kommer gå till....

Första läget nu är att jag kommer äta provera i 10 dagar, därefter Divina +. Detta för att kroppen ska få igång blödningar... Detta gör också att det blir lättare för dem att matcha min cykel med donatorns cykel....

Det togs även sköldkörtelprover på mig och min man fick ta om sina blodprover, då hans provsvar kommit på villovägar....

Så nu ligger fokus på att få igång blödningar, jag fortsätter med min kost och motion, allt för att kroppen ska få de bästa förutsättningar som går... En graviditet med ÄD ( äggdonation) räknas som en riskförlossning. Då ett främmande ägg ska in i mig så är bla havandeskapsförgiftningsrisken stor....

Min man fick skriva på ytterliggare ett papper där han gav kliniken sin tillåtelse att hans spermier befruktar en annans kvinnas ägg...

När vi var klara hos läkaren blev vi vägda och mätta, ögonfärg, hårfärg, skrevs upp......

Sedan fick vi sitta ner en stund i väntrummet innan det var dags att träffa barnmorskan. även det en underbar kvinna.... Vi pratade lite om medicinerna jag fått.... lite allmänt....

Sedan när vi var klara där så hade vi några minuter till överst innan kuratorn så vi köpte lite vatten och försökte inse faktum att vi nu så gott som är igång.....

Kuratorn var en infödd göteborgare... med sin göteborgska.... Vi partade först lite allmänt om ÄD, sedan om våra egna familjer, arbete, uppväxt, intressen... Hur vi känner inför barn... om reglerna kring donation, att barnet i vuxen ålder har rätt att få reda på vem som är dens donator.... Hur vi ställer oss inför donation..... Hon gav oss sen tummen upp, skulle nu skriva några rader för att sammanfatta, men hon tyckte vi verkade lämpliga som föräldrar...

Det har vart en intensiv dag, då vi har drygt 2.5 timmes bilresa dessutom TOR, och ett besök på Ikea innan det,,,,

Så imorgon bär det av till apoteket och så var vår resa mot ÄD/IVF i rullning....

Imorgon är det då dags...

Ja då var dagen äntligen här........Alltså tror inte att det blir så värst mycket sömn inatt.... dessutom ska bilen lämnas in kl 7 imorgon bitti och vi får en lånebil över dagen.

Rutorna bak ska tonas och SOMMARDÄCK ska sättas på....

Jag kommer vara jättenervös... läkare, Barnmorska och Kurator ska nu säga sitt om vår barnframtid......

Håll tummarna för att det blir tummar upp och att vi kan sätta igång och matchas....

Nu händer det saker......

Har vart bortrest några dagar och kom hem igen idag... höll på att plocka ur bilen när hemtelefonen ringer......

Svor en mindre remsa... ska man inte hinna hem innan telefonen ska börja ringa....


Hej! Det är ---- från SU..... du och din man står ju i vår kö och jag undrar om ni fortfarande är intresserade av vår hjälp....


JA ville jag skrika... Oj är vi äntligen framme svarade jag, ja vi vill fortfarande ha er hjälp....

Då har jag en tid för er den 24 mars........

OJ!!!!!!!!!!!! vår resa ska äntligen starta........

Ringa eller inte......

... Nu har vi passerat årsskiftet..... februari börjar närma sig mer och mer....

Fick tanken idag om jag skulle ringa SU eller ska jag gå med spänning och vänta....

Sist jag ringde så sa hon att jag troligen skulle vara framme i kön i februari.... vad innebär det att de i februari bokar in oss och att vi får kallelsen då??? Det innebär ju iså fall att vi troligen kommer i mars. Vi kommer få tiden i god tid.....

Annars har vår jul och nyår inneburit massa jobb för min del...... En härlig tanke jag fick igår.... nästa jul och nyår är jag ledig om jag är kvar på samma arbetsplats och året därefter kommer jag vara föräldraledig......

Nu ser vi framåt och tar nya tag för ett ev nytt liv??

Efter en alltför tuff höst så är det dags att ta nya tag och se framåt....

Nu gäller det att ställa om fokus, att fokusera på att vi ev ska blir tre tvåbenta i vår familj. För dig som ev läser här på bloggen för första gången, så skriver jag tvåbenta för vår familj består av två stycken fyrbent bestämda, bortskämda kattdamer...

Min träning har blivit alltför lidande, men nu tar jag nya tag med både träning och matrutiner.... Nu är det dags att förbereda min kropp så mycket som bara går... Inte att förglömma den viktiga sömnen.... men jag vet att med träning, bra kost så får jag fina sömnrutiner på köpet...

Efter en lång tids kämpande har nu älskade pappa...

..... fått somna in, han slipper nu värk, feber, oro.... Men lämnar oss i sorg och saknad. Den 6 december så drog du ditt sista andetag. Du tittade upp, slöt sedan ögonen och ett kort andetag sedan hade du lämnat oss.

Igår fredag den 13 december så fick vi säga ett sista farväl till dig i minnets kapell. Det avr en fin stund och en underbar präst. Hon påminde oss om ditt livs resa, ett liv som varade i nästan 64 år, du hann aldrig fylla 64 du hade 19 dagar kvar.....

Efter 31 år 11 månader 3 dagar är du och älskade mamma på samma ställe......

Skönt är att veta att du inte längre behöver lida och det kommer jag inte heller göra framöver men just nu pappa så gör det ont i hjärtat efter sorgen efter dig.....

Fars dag!!!!!!!!!!

Tänkte mig på en uppdatering av mina pappors tillstånd.

Börjar med min pappa. När jag pratade med avdelningen idag där pappa ligger, så har jag idag en piggare pappa som dagen till ära var klädd i sina egna kläder. Han är numera feberfri, behöver inte syrgas och sitter upp en del i fåtöljen om han få hjälp dit. Han klarar inte av att förmedla sig utan man får avläsa hans kroppspråk om han tex behöver gå på toaletten eller vill något överhuvudtaget,,,,,, Tyvärr hade jag ingen möjlighet att åka till honom idag då jag jobbar hela helgen......

När det gäller svärfar, så är han på bättringsvägen, ECT har tydligen vart en bra hjälp för honom. När jag ringde honom tidigare idag så sa han att det är nog dags att jag tar tag i livet igen...... ett bättre livstecken än det finns knappast för att vara honom......

När det gäller mina katters pappa tillika min man så hade vi ett litet FARS-dagsfirande. Han fick en tomte som han aldrig kan få för många av enligt honom, choklad, pepparkakor och julmust. Så när jag lämnade honom igår kväll för att åka och jobba så mumsade han på detta......

Nu börjar det så smått närma sig ett nytt år och 2014 är ett år som vi ser framemot med stort HOPP, ett HOPP som vi hoppas innebär tillökning i familjen...

Till er bloggläsare, ta hand om er och försök njuta av stunden som är här och nu.....