... förra sommaren så var tankarna att nästa sommar, jag då är vår resa igång, då har vi kommit igång hos teamet......
... denna sommaren är jag mer försiktigt.... undra om vi vid nästa sommar har kommit igång... eller är det fortfarande en lång väntan....
När jag pratade med SU i april så trodde hon i början av nästa år eller i slutet av detta, att vi skulle vara framme hos teamet.... Jag har bestämt mig att jag i november ska ringa ner och kolla hur läget ser ut.....
När det gäller min älskade pappa, så är läget lite sämre, trots oss anhörigas önskningar om att han skulle slippa tredje omgången med de jädrans cellgifterna så gick läkaren mot oss..... detta har resulterat i att pappa sedan i torsdags läcker ifrån alla tre hål... om ni förstår vad jag menar.... så imorgon tisdag får han åka till en vårdavdelning och vara där i 2 veckor..... Kan inte förstå hur den läkaren tänkte, när han innan denna behandlingen ändå var ganska bra, var lite piggare. Det känns faktiskt som en vän sa, att det ser bättre ut i deras statistik....
Men när nu faktumet är att pappa kommer att dö, varför kan inte vi få ha en bra sista stund, varför kunde inte han och hans sambo fått ha en fortsatt mysig sommar ihop????
Själv önskade jag att jag kunde vara på fyra ställen samtidigt, jag vill vara hos pappa, jag vill kunna vara härhemma och hjälpa mina svärföräldrar, jag måste vara på jobbet, och jag vill kunna vara med min man och vänner....
söndag 4 augusti 2013
måndag 22 juli 2013
Bloggvänner
Livet är unikt på många olika sätt......
När vår resa började så gjorde jag som så många andra, surfade på nätet, ville ha så mycket info som möjligt om IVF...
Kom då in på en bloggsida där det fanns många IVF-bloggar.....
Några bloggar följer jag mer än andra...
En bloggvän som jag läser och förundras över.... trots deras åtskilliga försök så kämpar de fortfarande, deras sista försök resulterade dock i ett PLUS men tyvärr ville det sig inte så länge, men ni har repat er, ja i alla fall om man läser bloggen... hoppas att ni snart får ett nytt PLUS som varar tills ert lilla knytte är i er famn....
Just i dagarna är det två andra bloggare som ska föda....
En annan som också kämpat i flera år är gravid men väldigt osäkert hur det utvecklar sig då man ser avvikelser på UL...
Ja livet är unikt på många sätt.... Man vet vad man har, man vet vad man kämpar för, man vet vad man vill..... MEN kan vi stanna upp och njuta av det som livet bjuder på just nu???
Just nu är både jag och min man inne i en intensiv period med jobb, jag vi jobbar en hel del så vi hinner knappt ses, detta resulterar i att när vi väl ses så är vi trötta och hur blir man när man är trötta... jo extra griniga och helt plötsligt glömmer vi bort att vi båda är trötta och onödigt gnabb uppstår....
När vår resa började så gjorde jag som så många andra, surfade på nätet, ville ha så mycket info som möjligt om IVF...
Kom då in på en bloggsida där det fanns många IVF-bloggar.....
Några bloggar följer jag mer än andra...
En bloggvän som jag läser och förundras över.... trots deras åtskilliga försök så kämpar de fortfarande, deras sista försök resulterade dock i ett PLUS men tyvärr ville det sig inte så länge, men ni har repat er, ja i alla fall om man läser bloggen... hoppas att ni snart får ett nytt PLUS som varar tills ert lilla knytte är i er famn....
Just i dagarna är det två andra bloggare som ska föda....
En annan som också kämpat i flera år är gravid men väldigt osäkert hur det utvecklar sig då man ser avvikelser på UL...
Ja livet är unikt på många sätt.... Man vet vad man har, man vet vad man kämpar för, man vet vad man vill..... MEN kan vi stanna upp och njuta av det som livet bjuder på just nu???
Just nu är både jag och min man inne i en intensiv period med jobb, jag vi jobbar en hel del så vi hinner knappt ses, detta resulterar i att när vi väl ses så är vi trötta och hur blir man när man är trötta... jo extra griniga och helt plötsligt glömmer vi bort att vi båda är trötta och onödigt gnabb uppstår....
onsdag 10 juli 2013
Lite smått ångestpanik
Idag när jag var och hälsade på min pappa, som är svårt sjuk insåg jag att mitt ev barn aldrig kommer få träffa sin morfar. Mitt ev barn kommer ev inte ha varken mormor eller morfar....
När jag sedan gör ett besök på beginners... så ser jag till min fasa att det babygymmet som jag så gärna vill att min barn ska ha är på REA.... har det tänkt sluta sälja det????? Det innebär isåfall att mitt ev barn inte kommer att få det babygymmet??
Många tankar som rör sig i huvet i och med ett besök hos älskade pappsen......
När jag sedan gör ett besök på beginners... så ser jag till min fasa att det babygymmet som jag så gärna vill att min barn ska ha är på REA.... har det tänkt sluta sälja det????? Det innebär isåfall att mitt ev barn inte kommer att få det babygymmet??
Många tankar som rör sig i huvet i och med ett besök hos älskade pappsen......
tisdag 25 juni 2013
Inte en dag för sent att nåt görs....
Pressmeddelande
19 juni 2013
Justitiedepartementet
19 juni 2013
Justitiedepartementet
Utökade
möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet
Regeringen
har i dag beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga olika sätt
att utöka möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att kunna bli föräldrar.
|
Att få barn är en
stark önskan hos många människor. Det är angeläget att det finns möjligheter
även för ofrivilligt barnlösa att få barn och att lagstiftningen som reglerar
dessa möjligheter utvecklas i takt med samhället i övrigt. Det är också viktigt
att bland annat den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen är utformad så att den
kan hantera nya sätt att få barn och bilda familj. En särskild utredare har nu
fått i uppdrag att se över olika sätt att utöka möjligheterna för ofrivilligt
barnlösa att kunna bli föräldrar.
Utredaren
ska
Lagmannen i Malmö
tingsrätt Eva Wendel Rosberg har åtagit sig uppdraget som
utredare.
Den del av uppdraget
som avser ensamståendes möjlighet till assisterad befruktning ska redovisas
senast den 14 maj 2014. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 24 juni
2015.
Kontakt
Jeanette
Mattsson
Biträdande pressekreterare hos Beatrice Ask 08-405 46 87 076-133 41 55 |
fredag 21 juni 2013
Fy fan rent ut sagt....
Igår den 20 juni 2013 kunde man i GP- Göteborgsposten läsa följande: Jag kan inte mer än att säga att jag hoppas det har lärt sig nåt, samt att jag tycker så synd om dessa tre par......
Har en känsla av att personalen inte har en aning om vilken kamp det är att vara ofrivillig barnlös....
Befruktade ägg till IVF-patienter kan ha förväxlats på Sahlgrenska. Därför beslutade personalen att slänga äggen.
Har en känsla av att personalen inte har en aning om vilken kamp det är att vara ofrivillig barnlös....
Befruktade ägg till IVF-patienter kan ha förväxlats på Sahlgrenska. Därför beslutade personalen att slänga äggen.
Tre patienter skulle under samma eftermiddag i våras få embryon återförda. De var alltså under pågående behandling för att bli gravida, och deras befruktade ägg hade varit nedfrysta på Sahlgrenska. När äggen hade tinats så upptäckte personalen att det fanns en möjlighet att de hade förväxlat dem. Detta upptäcktes när en biomedicinsk analytiker märkte att antalet embryon i patienternas respektive skålar var fel. Äggen kastades för att säkerställa att ingen patient skulle bli gravid med ett annat pars barn.
– Det viktiga tycker jag är att ingen förväxling skedde. Det kunde ha blivit så att patienterna fick fel ägg, men så blev det inte, säger Ann Thurin Kjellberg, sektionschef för Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska.
Hon säger att avdelningen har ett säkerhetssystem i flera led för att undvika att en patient får fel ägg. Just därför upptäcktes misstaget. Efter detta kommer kontrollerna säkras upp ytterligare.
– Vi har sett över alla våra rutiner och gått igenom dessa med vår personal för att minimera risker, säger Ann Thurin Kjellberg.
Enligt Sahlgrenskas händelseanalys skedde misstaget eftersom en biomedicinsk analytiker inte genomförde ID-kontroller på rätt sätt och inte kontrollräknade antal embryon. Analytikern ska ha blivit störd i arbetet eftersom samtal fördes med en kollega.
Två av patienterna hade fler nedfrysta ägg som kunde användas i stället. De kompenseras inte för de befruktade ägg som förlorades. Den tredje patienten hade inga ägg kvar och fick därför åka hem utan att något ägg placerats in. Den personen erbjöds i stället att börja om behandlingen från början. Det skulle innebära ny hormonbehandling, nya ägg som plockades ut och befruktades. En sådan process tar vanligtvis flera månader.
Maria är styrelsemedlem i föreningen Barnlängtan. Hon berättar att de hormonbehandlingar som föregår att ägg som plockas ut ofta är jobbiga för kvinnan.
– IVF-behandling är ett steg i slutet av en lång resa. Behandlingen är både fysiskt och psykiskt tuff. Eftersom varje embryo är en chans till barn är alla väldigt värdefulla. Jag blir oerhört förvånad över att detta skett på Sahlgrenska, och givetvis besviken och ledsen för de här föräldrarnas skull, säger Maria.
Sahlgrenska har Lex Maria-anmält händelsen till Socialstyrelsen, som ännu inte påbörjat granskning.
Fakta: IVF, In vitro fertilisering
– Kallas också provrörsbefruktning.
– Kvinnan får hormoner som stimulerar äggstockarna till utveckling av flera ägg, sedan hämtas äggen ut.
– Mannen lämnar spermier som sammanförs med äggen utanför kroppen.
– Västra Götalandregionen erbjuder tre ägguttag vid IVF-behandling. Om befruktade ägg av god kvalitet blir över kan dessa frysas för fler återföranden.
– Totalt är det drygt 60 % av alla par som får barn efter sina behandlingar.
– Det viktiga tycker jag är att ingen förväxling skedde. Det kunde ha blivit så att patienterna fick fel ägg, men så blev det inte, säger Ann Thurin Kjellberg, sektionschef för Reproduktionsmedicin på Sahlgrenska.
Hon säger att avdelningen har ett säkerhetssystem i flera led för att undvika att en patient får fel ägg. Just därför upptäcktes misstaget. Efter detta kommer kontrollerna säkras upp ytterligare.
– Vi har sett över alla våra rutiner och gått igenom dessa med vår personal för att minimera risker, säger Ann Thurin Kjellberg.
Enligt Sahlgrenskas händelseanalys skedde misstaget eftersom en biomedicinsk analytiker inte genomförde ID-kontroller på rätt sätt och inte kontrollräknade antal embryon. Analytikern ska ha blivit störd i arbetet eftersom samtal fördes med en kollega.
Två av patienterna hade fler nedfrysta ägg som kunde användas i stället. De kompenseras inte för de befruktade ägg som förlorades. Den tredje patienten hade inga ägg kvar och fick därför åka hem utan att något ägg placerats in. Den personen erbjöds i stället att börja om behandlingen från början. Det skulle innebära ny hormonbehandling, nya ägg som plockades ut och befruktades. En sådan process tar vanligtvis flera månader.
Maria är styrelsemedlem i föreningen Barnlängtan. Hon berättar att de hormonbehandlingar som föregår att ägg som plockas ut ofta är jobbiga för kvinnan.
– IVF-behandling är ett steg i slutet av en lång resa. Behandlingen är både fysiskt och psykiskt tuff. Eftersom varje embryo är en chans till barn är alla väldigt värdefulla. Jag blir oerhört förvånad över att detta skett på Sahlgrenska, och givetvis besviken och ledsen för de här föräldrarnas skull, säger Maria.
Sahlgrenska har Lex Maria-anmält händelsen till Socialstyrelsen, som ännu inte påbörjat granskning.
Fakta: IVF, In vitro fertilisering
– Kallas också provrörsbefruktning.
– Kvinnan får hormoner som stimulerar äggstockarna till utveckling av flera ägg, sedan hämtas äggen ut.
– Mannen lämnar spermier som sammanförs med äggen utanför kroppen.
– Västra Götalandregionen erbjuder tre ägguttag vid IVF-behandling. Om befruktade ägg av god kvalitet blir över kan dessa frysas för fler återföranden.
– Totalt är det drygt 60 % av alla par som får barn efter sina behandlingar.
lördag 8 juni 2013
Läs och begrunda!!!!!!!!
Jag hittade den tänkvärda text på en annan blogg, men så tänkvärd...
Öppet brev till dig som vill bli gravid
Femton punkter.
1. Det spelar ingen roll hur vanligt det är med ofrivillig barnlöshet eller hur många procent av befolkningen som behöver assisterad befruktning. Din upplevelse av situationen är din egen.
2. Du kommer att möta många självutnämnda fertilitetsexperter som plötsligt vet allt om hur stress och fruktsamhet hör ihop. De har själva blivit gravida på första försöket och kommer att säga saker som att du är spänd som en sträng. Att du ska försöka lite mindre. De förstår inte att de ger dig hela skulden för ett sjukdomstillstånd. Att de säger: genom ditt sätt att vara och tänka gör du dig själv infertil. Att om du bara är lite softare så kommer det som du försökt med i flera år att funka. Att kvinnor blir gravida under brinnande krig, men att du klarar av att göra din kropp totalt ofunktionell, bara genom att tänka. Genom att vara du.
3. Ingen kommer att spekulera särskilt mycket i om din partner är spänd som en sträng eller inte, och hur det påverkar fertiliteten.
4. ALLA känner några (som kanske känner några) som försökte få barn i flera år. Och först när de kom fram i adoptionskön – DÅ blev hon gravid! Detta är totalt oanvändbar information för dig. Om en adoptionskurs, hemutredning, långdragna kommunpolitikerbeslut, 250 000 kronor och åratal av processer med adoptionsförmedlingar är vad som krävs för att göra dig fertil – ser situationen knappast ljusare ut för det. Stäng örat.
5. Kanske tänker du att det ska bli lättare att bli gravid om du bara är lite gladare. Om du svassar runt i stora tyger på en strand, spelar beach volley och klättrar i djungeln. Eller bara går på en konsert. Och vips har det roliga i livet också blivit en prestation. Du sitter vid en lägereld och gapskrattar och tänker gud vad jag borde vara fertil just nu. Jag tänker ju inte på det alls!
6. Men (motsägelsefullt nog): pausa inte ditt liv, hur gärna du än vill det. Du blir inte mer fertil för att du slutar spela tennis, lägger ner bandet, låter bloggen dö och tappar kontakten med bekanta. Ibland kommer det att kännas som att alla aktiviteter som inte genererar barn, är onödiga att lägga tid på. Det är en tankefälla. Fortsätt leva.
7. Det kommer att komma dagar/stunder/perioder då du tvivlar på om du ens vill ha barn. Du sliter som ett djur att få ett liv du inte vet hur det är att leva i. Du kommer att träffa snoriga fyraåringar, korviga, missnöjda bebisar och sjövilda ettochetthalvt-åringar mitt i pågående fertilitetsutredning och fråga dig: vad i helvete håller jag på med. För jag detta krig mot min egen kropp på grund av normer, för att det förväntas av mig? Tänk om jag inte vill! Den känslan kommer kanske att vara skamligast av allt. Men den är helt rimlig. Alla som vill bli föräldrar eller väntar barn har massor av motstridiga känslor i kroppen; förväntan, bävan, kärlek, längtan, oro för att ångra sig sen när kolikbarnet väl ligger där. För dig är den processen segdragen. Du gör ett val varenda månad, att kasta dig huvudstupa in i något helt nytt. Och varje månad blir du besviken. Några veckor senare håller du andan och dyker igen. Och blir besviken igen. Boja på och boja av. Mitt i allt kanske det finns en liten lättnad, en liten vinlust. En liten äventyrslängtan. Mitt i all den bottenlösa frustrationen. Och det är okej.
8. Testknarka är ett tråkigt ord. En testknarkare är inget man vill vara. Men ovisshet är också tråkigt. Så du kanske köper test för 2.50 på nätet och testknarkar dig igenom en vecka i månaden, sprängfylld av otålighet. Övertygad om att det där strecket som NÄSTAN fanns där i morse, kanske finns där på eftermiddagen. Du kommer att se många streck där inga streck finns. Du kommer kanske att ljuga om hur många test du förbrukar, som ett sätt att verka mer sorglös än du är. Sladda förbi köksbordet och utropa; men oj, jag ska ju ha mens snart, kanske dags för ett test? När du egentligen är inne på ditt artonde. Dubbelbestraffa inte dig själv. Känslan av misslyckande när det sista testet i förpackningen visar negativt är tung nog, redan innan du lassat på skammen över att vara en testknarkare. Du gör ditt bästa. Du testar dig fram.
9. Ha inte så bråttom! - kommer många att ropa och veva med armarna. Kanske känner du dig dum då. Girig. Men i själva verket handlar det kanske inte om att få ett barn i morgon. Utan om rädslan för att aldrig någonsin bli förälder. Att harva runt i barnlösheten i åratal och komma ut på andra sidan utan ett dunigt litet huvud mot ditt bröst. Om någon kunde försäkra dig om att du kommer att få ett barn om sju år, skulle du kanske coola ner, boka en resa till Mexico, slarva bort några ägglossningar. Men det finns inga garantier. Och det är det som gör ont. Det finns alltid folk som har försökt längre än du. Som är inne på tjugosjunde IVF-försöket och tycker att du är en rookie som bara försökt i drygt ett år. Men se upp! Detta är också en skamfälla. Är du frustrerad och orolig så är du.
10. Och mitt i allt: rädslan för att vara den där maniska, fixerade, gränslösa barnzillan.
11. Kanske är det många omkring dig som frågar när ni ska skaffa barn. Kanske känns det jobbigt. Eller så är det precis tvärt om: ingen undrar någonting. Det finns en total tystnad kring det där ämnet som påverkar hela ditt liv. Trots att du berättat om barnlösheten för vänner och familj, kanske ingen frågar hur det går. Var tydlig då, säg att du vill att de ska fråga dig om läget på barnfronten (om det är det du vill). Om de fortfarande inte kan/vill/vågar nudda vid ämnet, berätta hur ofta du är i behov av en avstämning. Ni kanske kan ha ett tecken. När du håller upp lillfingret är det dags för barnsnack. När du håller upp handen är det stopp. Huvudsaken är att du inte känner dig ensam, eller drar dig undan. Om du precis fått ett rejält bakslag kan det kännas helt outhärdligt att sitta runt ett middagsbord med sina närmaste och prata om en film. Det är bara du som kan uttrycka vad du behöver. Vifta med fingret. Var ego.
12. Du kanske får tidiga missfall som barnmorskan kategoriserar som sen mens. Och kanske känns det just som en sen mens. Men kanske känns det som en enorm förlust. Kanske har du redan räknat ut datum för beräknad förlossning, smekt dig över din platta mage, berättat för din bästa vän och spånat på hemliga namn. Rivit fram ett par för stora leggings som låg längst in i garderoben, eftersom de snart kommer att behövas. Missfall är aldrig ditt fel. Oavsett om det kommer tidigt eller sent. Att vilja för mycket kan inte generera ett missfall. Och bara du bestämmer vad som har hänt i din kropp. Du har rätt att uppleva händelsen precis som du gör oavsett vilka känslor som härjar i dig. Oavsett om det känns som ett förlorat barn eller en ond blödning.
13. Googlar du efter recept på rabarberpaj hamnar du på Familjeliv. Googlar du efter vandringsresor hamnar du på Familjeliv. Googlar du på ”extremt tidiga graviditetstecken” ”plussa sent” eller ”spökstreck” (dvs intorkade strimmor på graviditetstest som med ett tränat öga kan likna positiva streck. Folk fotar, lägger upp och jämför) hamnar du garanterat på Familjeliv. Och där finns ingen kraft att hämta. Bara nojor och fakta du inte vet var du ska göra av. Du kanske finner en gemenskap med andra som också vill älta hur vanligt det egentligen är att vara gravid TROTS att man har mens. Men Familjeliv är inget tvärsnitt av befolkningen. Där finns ytterligheterna, de mest frustrerade och drabbade av alla. Känner du för att börja halsa hostmedicin, ha sex i en hammock och sluta med citron – gör det. Men försök att sålla bland uppmaningarna. Och inför familjelivsförbud om det bara stjäl din kraft.
14. Det finns faktiskt några positiva saker med den här barnlösheten också. Du och din partner kanske teamar ihop er. Tillsammans bygger ni upp en gemensam längtan som inte hade funnits där om det gick på första försöket. IVF-sprutorna kommer definitivt att bota din skräck för nålar. När du injicerat din egen mage upp till tre gånger om dagen, känns blodprov som en petitess sen. Och om er strävan faktiskt leder till ett barn, är det en viktig resa ni befinner er på. Som ni kan se tillbaka på och dra en massa lärdomar.
15. Men för det mesta är det bara skit att vara ofrivilligt barnlös. Gör ditt bästa för att den här fasen ska vara så bra som möjligt för dig. Oavsett hur den slutar. Barn är ingen rättighet! skriker folk. Nej det är det inte. Men du längtar efter ett ändå.
Öppet brev till dig som vill bli gravid
Femton punkter.
1. Det spelar ingen roll hur vanligt det är med ofrivillig barnlöshet eller hur många procent av befolkningen som behöver assisterad befruktning. Din upplevelse av situationen är din egen.
2. Du kommer att möta många självutnämnda fertilitetsexperter som plötsligt vet allt om hur stress och fruktsamhet hör ihop. De har själva blivit gravida på första försöket och kommer att säga saker som att du är spänd som en sträng. Att du ska försöka lite mindre. De förstår inte att de ger dig hela skulden för ett sjukdomstillstånd. Att de säger: genom ditt sätt att vara och tänka gör du dig själv infertil. Att om du bara är lite softare så kommer det som du försökt med i flera år att funka. Att kvinnor blir gravida under brinnande krig, men att du klarar av att göra din kropp totalt ofunktionell, bara genom att tänka. Genom att vara du.
3. Ingen kommer att spekulera särskilt mycket i om din partner är spänd som en sträng eller inte, och hur det påverkar fertiliteten.
4. ALLA känner några (som kanske känner några) som försökte få barn i flera år. Och först när de kom fram i adoptionskön – DÅ blev hon gravid! Detta är totalt oanvändbar information för dig. Om en adoptionskurs, hemutredning, långdragna kommunpolitikerbeslut, 250 000 kronor och åratal av processer med adoptionsförmedlingar är vad som krävs för att göra dig fertil – ser situationen knappast ljusare ut för det. Stäng örat.
5. Kanske tänker du att det ska bli lättare att bli gravid om du bara är lite gladare. Om du svassar runt i stora tyger på en strand, spelar beach volley och klättrar i djungeln. Eller bara går på en konsert. Och vips har det roliga i livet också blivit en prestation. Du sitter vid en lägereld och gapskrattar och tänker gud vad jag borde vara fertil just nu. Jag tänker ju inte på det alls!
6. Men (motsägelsefullt nog): pausa inte ditt liv, hur gärna du än vill det. Du blir inte mer fertil för att du slutar spela tennis, lägger ner bandet, låter bloggen dö och tappar kontakten med bekanta. Ibland kommer det att kännas som att alla aktiviteter som inte genererar barn, är onödiga att lägga tid på. Det är en tankefälla. Fortsätt leva.
7. Det kommer att komma dagar/stunder/perioder då du tvivlar på om du ens vill ha barn. Du sliter som ett djur att få ett liv du inte vet hur det är att leva i. Du kommer att träffa snoriga fyraåringar, korviga, missnöjda bebisar och sjövilda ettochetthalvt-åringar mitt i pågående fertilitetsutredning och fråga dig: vad i helvete håller jag på med. För jag detta krig mot min egen kropp på grund av normer, för att det förväntas av mig? Tänk om jag inte vill! Den känslan kommer kanske att vara skamligast av allt. Men den är helt rimlig. Alla som vill bli föräldrar eller väntar barn har massor av motstridiga känslor i kroppen; förväntan, bävan, kärlek, längtan, oro för att ångra sig sen när kolikbarnet väl ligger där. För dig är den processen segdragen. Du gör ett val varenda månad, att kasta dig huvudstupa in i något helt nytt. Och varje månad blir du besviken. Några veckor senare håller du andan och dyker igen. Och blir besviken igen. Boja på och boja av. Mitt i allt kanske det finns en liten lättnad, en liten vinlust. En liten äventyrslängtan. Mitt i all den bottenlösa frustrationen. Och det är okej.
8. Testknarka är ett tråkigt ord. En testknarkare är inget man vill vara. Men ovisshet är också tråkigt. Så du kanske köper test för 2.50 på nätet och testknarkar dig igenom en vecka i månaden, sprängfylld av otålighet. Övertygad om att det där strecket som NÄSTAN fanns där i morse, kanske finns där på eftermiddagen. Du kommer att se många streck där inga streck finns. Du kommer kanske att ljuga om hur många test du förbrukar, som ett sätt att verka mer sorglös än du är. Sladda förbi köksbordet och utropa; men oj, jag ska ju ha mens snart, kanske dags för ett test? När du egentligen är inne på ditt artonde. Dubbelbestraffa inte dig själv. Känslan av misslyckande när det sista testet i förpackningen visar negativt är tung nog, redan innan du lassat på skammen över att vara en testknarkare. Du gör ditt bästa. Du testar dig fram.
9. Ha inte så bråttom! - kommer många att ropa och veva med armarna. Kanske känner du dig dum då. Girig. Men i själva verket handlar det kanske inte om att få ett barn i morgon. Utan om rädslan för att aldrig någonsin bli förälder. Att harva runt i barnlösheten i åratal och komma ut på andra sidan utan ett dunigt litet huvud mot ditt bröst. Om någon kunde försäkra dig om att du kommer att få ett barn om sju år, skulle du kanske coola ner, boka en resa till Mexico, slarva bort några ägglossningar. Men det finns inga garantier. Och det är det som gör ont. Det finns alltid folk som har försökt längre än du. Som är inne på tjugosjunde IVF-försöket och tycker att du är en rookie som bara försökt i drygt ett år. Men se upp! Detta är också en skamfälla. Är du frustrerad och orolig så är du.
10. Och mitt i allt: rädslan för att vara den där maniska, fixerade, gränslösa barnzillan.
11. Kanske är det många omkring dig som frågar när ni ska skaffa barn. Kanske känns det jobbigt. Eller så är det precis tvärt om: ingen undrar någonting. Det finns en total tystnad kring det där ämnet som påverkar hela ditt liv. Trots att du berättat om barnlösheten för vänner och familj, kanske ingen frågar hur det går. Var tydlig då, säg att du vill att de ska fråga dig om läget på barnfronten (om det är det du vill). Om de fortfarande inte kan/vill/vågar nudda vid ämnet, berätta hur ofta du är i behov av en avstämning. Ni kanske kan ha ett tecken. När du håller upp lillfingret är det dags för barnsnack. När du håller upp handen är det stopp. Huvudsaken är att du inte känner dig ensam, eller drar dig undan. Om du precis fått ett rejält bakslag kan det kännas helt outhärdligt att sitta runt ett middagsbord med sina närmaste och prata om en film. Det är bara du som kan uttrycka vad du behöver. Vifta med fingret. Var ego.
12. Du kanske får tidiga missfall som barnmorskan kategoriserar som sen mens. Och kanske känns det just som en sen mens. Men kanske känns det som en enorm förlust. Kanske har du redan räknat ut datum för beräknad förlossning, smekt dig över din platta mage, berättat för din bästa vän och spånat på hemliga namn. Rivit fram ett par för stora leggings som låg längst in i garderoben, eftersom de snart kommer att behövas. Missfall är aldrig ditt fel. Oavsett om det kommer tidigt eller sent. Att vilja för mycket kan inte generera ett missfall. Och bara du bestämmer vad som har hänt i din kropp. Du har rätt att uppleva händelsen precis som du gör oavsett vilka känslor som härjar i dig. Oavsett om det känns som ett förlorat barn eller en ond blödning.
13. Googlar du efter recept på rabarberpaj hamnar du på Familjeliv. Googlar du efter vandringsresor hamnar du på Familjeliv. Googlar du på ”extremt tidiga graviditetstecken” ”plussa sent” eller ”spökstreck” (dvs intorkade strimmor på graviditetstest som med ett tränat öga kan likna positiva streck. Folk fotar, lägger upp och jämför) hamnar du garanterat på Familjeliv. Och där finns ingen kraft att hämta. Bara nojor och fakta du inte vet var du ska göra av. Du kanske finner en gemenskap med andra som också vill älta hur vanligt det egentligen är att vara gravid TROTS att man har mens. Men Familjeliv är inget tvärsnitt av befolkningen. Där finns ytterligheterna, de mest frustrerade och drabbade av alla. Känner du för att börja halsa hostmedicin, ha sex i en hammock och sluta med citron – gör det. Men försök att sålla bland uppmaningarna. Och inför familjelivsförbud om det bara stjäl din kraft.
14. Det finns faktiskt några positiva saker med den här barnlösheten också. Du och din partner kanske teamar ihop er. Tillsammans bygger ni upp en gemensam längtan som inte hade funnits där om det gick på första försöket. IVF-sprutorna kommer definitivt att bota din skräck för nålar. När du injicerat din egen mage upp till tre gånger om dagen, känns blodprov som en petitess sen. Och om er strävan faktiskt leder till ett barn, är det en viktig resa ni befinner er på. Som ni kan se tillbaka på och dra en massa lärdomar.
15. Men för det mesta är det bara skit att vara ofrivilligt barnlös. Gör ditt bästa för att den här fasen ska vara så bra som möjligt för dig. Oavsett hur den slutar. Barn är ingen rättighet! skriker folk. Nej det är det inte. Men du längtar efter ett ändå.
söndag 12 maj 2013
Jag påverkas..
... av andras kommentarer.
Tidigare kände jag inget direkt när folk pratade om barn.... men numera göra jag det.
Idag på jobbet hade två arbetskamrater en diskussion om just barn..... en 22-årig kollega berättade att hon hade barnfeber... hon hade pratat med sin man om att hennes P-stav ska plockas ut om ett år och om hon skulle sätta in en ny...... hon vill ju så gärna ha barn, det finns ju så söta barnkläder just nu på kapp ahl.
Den andra kollegan som är 54 år är redan mormor och hon och hennes dotter har kunnat göra så mycket eftersom de inte skiljer så mycket i åldersskillnad mellan dem.....
Jag kunde inte hålla tyst utan försökte förklara att det finns ju dom som träffas sent och det finns de som inte kan bli gravida utan behöver hjälp....
Eftersom jag nu har gått hos min terapeut i drygt 2 år så har jag nog blivit miljöskadad.... och analyserar mycket... så även dagens händelse...
Kan det vara så att jag påverkas av barnkommentarer så mycket bara för att jag nu känner att jag själv är redo??? Redo att få förmånen att bli mamma...
Tidigare kände jag inget direkt när folk pratade om barn.... men numera göra jag det.
Idag på jobbet hade två arbetskamrater en diskussion om just barn..... en 22-årig kollega berättade att hon hade barnfeber... hon hade pratat med sin man om att hennes P-stav ska plockas ut om ett år och om hon skulle sätta in en ny...... hon vill ju så gärna ha barn, det finns ju så söta barnkläder just nu på kapp ahl.
Den andra kollegan som är 54 år är redan mormor och hon och hennes dotter har kunnat göra så mycket eftersom de inte skiljer så mycket i åldersskillnad mellan dem.....
Jag kunde inte hålla tyst utan försökte förklara att det finns ju dom som träffas sent och det finns de som inte kan bli gravida utan behöver hjälp....
Eftersom jag nu har gått hos min terapeut i drygt 2 år så har jag nog blivit miljöskadad.... och analyserar mycket... så även dagens händelse...
Kan det vara så att jag påverkas av barnkommentarer så mycket bara för att jag nu känner att jag själv är redo??? Redo att få förmånen att bli mamma...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)