Vecka ???

Alltså jag fattar inte det hur man räknar veckor, men enligt en gravid app skulle vi vara i vecka 10 (9+1)...

Mannen min har precis poppat pop corn och resultatet blev att vi nu sitter i varsitt rum, altandörren öppen på vid gavel och jag illamående...

Idag har det vart en tuff dag på många olika sätt.....

- vi bråkar mer och mer... Eller så beror det på att jag är mer känslig...

- igår fick jag ett besked från jobbet, att våran brukare hade somnat in... De hade haft en minnesstund igår kväll men jag och en annan kollega var på hockey och kunde inte vara med... Men på onsdag kommer vi ha ett nytt möte dör vi oxå skulle få lite information om vad som händer oss, vi är en arbetsgrupp på 14 st assistenter...

Det är flera i min närhet som nu har blivit änglar... Alldeles för tidigt...

Så med ens blev framtiden lite oviss, nu är jag fast anställd inom kommunen, så det är ju bra.... Men jag hade planerat att gå hem på semester och grav-penning i juni, så det gäller 4 månader jobb och sen föräldraledig... Hoppas inte detta faktum ändrar nåt... Nu vet ju inte chefen om att jag är gravid, hon vet att vi skulle göra ivf-behandling då jag har vart sjukskriven och det stod med på läkarintyget...

Första träffen med våran Ronja...

Ja nu vet vi ju inte vad det kommer bli för kön, men vi skämtar om det härhemma.... Min man är väldigt noga med att alla ska få ha de kläderna de vill ha och vilja färger man vill ha...

När jag då kontrade, så om vi får en pojk och när du frågar honom om han vill ha klänning på sig till dagis och han svarar ja så tycker du att det är ok frågade ja. -Absolut svarade han....

Så för barnets skull så vill jag ha en tjej så att vår pojk slipper bli retad för att hand pappa klä honom i klänning... Ta nu detta med ett nya salt och massa kärlek och humor...

Iallafall, vi fick träffa läkaren som var den som började med IVF på Sahlgrenska, BM förklarade att han var pensionär men att han tyckte detta jobb var så intressant och roligt att han jobbade emellanåt...

Ronja var nu ca 13 mm och hade ett hjärta som tickade på jättefint.

Nästa träffa med Ronja kommer bli den 17/2 då vi ska på sista besöket på reproduktion. Då får vi träffa Ann vår läkare som vi har träffats oftast... 

Imorgon är det dags att få en första bekantskap

Imorgon är det då dags för att gör VUL, och få en första bekantskap med vårt lilla knytte... Både roligt men otroligt nervöst...

Vi kommer först träffa läkaren och efter de blir det samtal med någon av donationsbarnmorskorna och läge att ställa alla frågor vi har:

Vad händer nu? MVC eller specialistMVC?

När kan vi andas ut att det har tagit sig?

Vad gäller, vad kan jag göra, vad ska undvikas?

Syskonförsök, vad gäller 40-årsgräns eller vad gäller

Blod och DNA från vem?

Kan vi återkomma om vi har ev fler frågor

7+0

Då har vi gått in i vecka 7 , men jag förstår inte riktigt detta hur man tänket, beroende på vilken app eller hemsida du är på så räknar de olika, ...

Jag tycker nog att illamåendet börjar avta... Peppar.peppar....

Trötthet och sömnen däremot är ett kapitel för sig... Att sova med ömmande bröst... Men igår var jag inne på Beginners och såg att de hade ammningstoppar som påminde om typ sportBH, nu fanns inte rätt storlek hemma men inatt har jag haft en vanlig sportBH på mig och sovit hela natten utan någon värk alls...

Jag tror att jag mer och mer vågar tro på att jag faktiskt är gravid.... Nu har vi VUL på onsdag och då får vi en första titt på hur det ser ut...

Set jag faktiskt längtar mest till är att gå in i vecka 12, då kan jag sluta med mitt Skalman-liv, dvs slipper mobilens ringande som påminner om mediciner... Dessutom bör vi vid den tiden vara inskrivna på MVC och den största missfallsrisken bedöms vara över...


Nu lördag -söndag ska vi ha en helg med kompisar, vi fick av dem i julklapp en hotellvistelse med spa... Det ska bli skönt fast för mig blir det varken bastu eller bad utan jag kommer njuta av en Go dusch istället... Men ser framemot hårbottensmassage mm....

6+0

En uppdatering härifrån mig om alla krämpor som jag försöker att älska om inte annat anpassa mig till.... Har fåt för mig att jag väntar fyr eller femlingar med tanke på alla krämpor...

* Redan på dag 9 kom illamåendet... Detta har sedan funnits med mer eller mindre och fortfarande

* tål inte för mycket dofter tex stekos, eller burkkattmat

* trötthet

* yrsel till och från

* humörsvängningar , jisses vad det svänger ibland, frågade maken igår, undra hur jag kommer vara utan hormoner , då kommer du vara lugn och snäll svarade han....

* i onsdags kom nidblödning, enligt DonationsBM är detta väldigt väldigt vanligt vid äggdonation och helt ofarligt....

* frossa, ena stunden jättevarmt och sen kan jag frysa och riktigt skaka

* kissnödig, vet inte hur många gånger per dygn jag kissar

* förstoppning , fast detta har jag problem med i vanliga fall oxå, vet dock inte om jag kan ta mitt pulver ...

* och de ömmande brösten som ibland inte tål nån beröring

Hahahaha vilket underbart blogginlägg